Fockar är segel med ett underlik som slutar alltifrån strax framför till strax bakom masten. Vi har valt att dela in fockar i 3 kategorier: självslående fockar, hårdvindsfockar och överlappande fockar. Gemensamt för samtliga 3 är att de är höga smala segel där den största belastningen blir ganska vertikal mellan fallhorn och skothorn. Det gör det möjligt att med dacronduk skapa ett formstabilt segel med crosscut skärning, den enklaste och mest kostnadseffektiva skärningen.
Självslående fockar
Placeringen av skotskenan för självslående fockar, begränsar underlikets längd. För att få ut maximalt med yta på självslående fockar används lattor. Självslående fockar som hissas på konventionellt förstag bör förses med genomgående topplatta och ytterligare 2-3 lattor, för att kunna ge seglet en bra akterrunda. Även självslående fockar på rulle kan göras med akterrunda. Vi använder här stående (vertikala) lattor som är parallella med förstaget eller korta horisontella rullbara lattor från Rutgerson. Eftersom dessa endast fungerar i begränsad längd kan vi inte ta ut akterrundan lika mycket här, som på en självslående fock som hissas med hakar på vanligt förstag.
Överlappande fockar
Många båtar har en yttre skotskena för genuan och en inre för focken. Fördelen med den inre skotskenan är att du får en bättre skotvinkel på kryssen och därför tar bättre höjd. De här fockarna överlappar oftast masten och ger god spalteffekt ihop med storseglet. Spridarna på masten utgör begränsningen för hur stort överlappet kan göras. Även överlappande fockar kan förses med lattor för att få en ökad akterrunda och därav maximerad yta.
Hårdvindsfockar
Fockar som skall användas enbart i hårt väder görs liksom självslående fockar, med ett underlik som slutar framför masten. Hårdvindsfockar görs dock utan lattor, eftersom lattan i sig är föremål för punktslitage vid fladder i hård vind. Hårdvindsfockar görs ofta med kortare förlik och högt uppskuret underlik. Detta för att undvika att översköljande sjöar belastar seglet.